Qeqertarsuatsiaat nunaqarfiuvoq 200-nik innuttaasoqartoq Nuup Paamiullu akornanniittoq, Nuummiit 150 kilometerinik ungasitsigisumiittoq. Qeqertarsuatsiaat isumaqarpoq ”qeqertakullassuaq”, qallunaatut aqqa Fiskenćsset Qeqertarsuatsiaat eqqaanni siornatigut kapisileqarfiulluarnera taaguuteqaatigalugu.
Ullumikkut nunaqarfimmi pingaarnerpaatut inuussutissarsiutigineqarput saarulliit nipisaallu. Tamaani nunap sananeqaataa soqutiginaateqarpoq. Canadamiut aatsitassarsiorfiat ukiuni kingullerni marlunni rubineqarfinnik annertuunik Qeqertarsuatsiaat eqqaanni nassaartarpoq.
Sarfaq Ittuk uani talittarpoq:
Billetsinik pisisinnaavutit, allannguineq, taamaatitsineq aammalu nerinermut billetsisineq.
Piginneqatigiiffik nunatta imartaani ilaasunik ingerlassinermik suliaqarpoq. Umiarsuaatileqatigiiffik 1774-imi tunngavilerneqarpoq 1797-imiilli nammineq umiarsuaatigut atorlugit nunami namminermi aamma nunanut allanut angalaneq ingerlassimallutigu ukiut 200-t sinnerlugit! Maannakkut umiarsuaq ilaasunik angallassissut ataaseq pigaarput. Inuttagut tassaapput ilinniarluarsimasut kiisalu issittup imartaani imarsiornermik sungiussisimalluartut.


